*cry*

Vet inte varför, men fick för mig att gå in på Haga Stalls hemsida och klickade in mig på Hästar Vi Minns...
Jag fick direkt tårar i ögonen, jag saknar dom så oerhört mycket....

En dikt jag skrev för ett x antal år sen, när Zojan, hennes föl, Zita, Birk och Sam hade dött

Jag tittar upp mot stjärnorna på himlavalvet och tänker
mig bort till en annan värld där det finns blommande ängar
och vilda hästar som busar med varandra. Var har jag kommit
undrar du säkert. Jag har kommit till Trapalanda - hästarnas
himmel. För att säga hur mycke jag älskade mina små hästvänner som tyvärr lämnade mig i julas. Jag ser snön falla mot marken och mina
vänner kollar upp. Jag ser en vit häst som kommer springande och
den leder mig till ett underbart litet stall som det står en häst i och det är
min barndomsvän Birk som står där och gnäggar så glatt. Jag ser ett
litet föl och hennes mamma i en liten box och det är
min senast funna vän Zojan som hittat sitt föl bland alla hästar
här uppe. Jag frågar den vita hästen var Sam och Zita är och den
vänder sitt huvud ut mot ängen utanför och där står dom och
betar. Dom var alla mina vänner som jag älskade av hela mitt hjärta


*cry*  Mina ögon tåras direkt, det e så hemskt...

R.I.P Vansi



R.I.P Dorry



R.I.P Charlie



R.I.P Zojan



R.I.P Zita


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0