still in.

Jag har inte haft ett leende konstant närvarande så här länge på ett tag. 12 timmar i princip. Min käke gör ont, och likaså blåmärkena på armen efter Hanna å Jones. Obligatoriska straffblåmärken efter lekar.
Jag har varit glad sen Oscar mötte mig på centralen i Uppsala vid 20 i 12 ända tills nu. Att klicka så med folk är underbart. Jag önskar bara att dom bodde närmare. Uppsala, Gävle å Sandviken är alldeles för långt bort i min mening.
Men är lycklig över att ha dem i mitt liv, och i alla fall veta att dom existerar i samma värld som jag.

Madeleine, Oscar, Sofia, Ida, Hanna, Emma, Nathalie, Stina, Clara, Jones, Lina, Paulina och Johan
TACK!







Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0