echo.

Jag har faktiskt vart rätt produktiv och gjort det mesta jag behöver senaste veckan. Ligger fortfarande sjukt efter i allt, men har klarat att planera och hålla lektioner, vilket jag för några veckor sen var livrädd för.
Men jag har klarat det.
Jag önskar bara att jag tagit tag i min kost, min träning och allt det. Men det har jag inte.

Och min hjärna är fortfarande knäpp. Ena sekunden helt normal och fungerar som den ska. Nästa sekund har den stängt ner och gråten kan komma när som helst. 
Och det kan triggas av minsta lilla. Och av saker som jag vet inte borde trigga, men som triggar ändå.

jag är rädd för att bli utbytt. rädd för att jag skrämmer bort folk. rädd för att inte vara nog. 

rädd.

rädd.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0